Potomitan

Site de promotion des cultures et des langues créoles
Annou voyé kreyòl douvan douvan
Rosine Irenée Nobin

Il mercato dei sogni
Rev-Granchimen

Partie 1

Poèmes

Rosine Irenée Nobin
Trad. en créole Hector Poullet

Parole dell'altro orizzonte

Article
Partie 1
| Partie 2
Negro in fuga
| Il mercato dei sogni | Bambino abbandonato |
Vorrei ma non posso | Pensieri

 

 

Rosine Irenée Nobin est née en Guadeloupe, avec ses parents à l'âge de 13 ans, elle quitta son île natale pour la France. Elle vit en Italie à Recanati, a deux enfants et a été mannequin de haute couture, puis styliste, comédienne et interprète. En 2007, elle a eu le prix international de poésie à Pesaro lors de la xv édition de "La donna si racconta".
 

Negro in fuga

Woy woy woy…
il vento mi sta trascinando
sbatte nella mia testa
mi vuole portare via
vorrei poter  scappare
nessun mezzo.

La sabbia mi sta già legando la bocca
mi vuole zittire
zitta e basta
non parlare.

Woy woy woy…
sono alla  deriva
non lasciatemi andare
Si sono accordati tra loro
per potermi affogare.

Dio Santo aiutami
le mie viscere
stanno scoppiando
manda la Forza su di Me

Dove sarà ora mio Padre?
Dove mia Madre?
saranno già avanti
invano le mie grida
invano mi sentono.

Sono già in acqua
sì proprio così sto annegando
il mare è troppo vasto
per poterlo scavalcare.

Il Bianco diceva solo “taglia”
per tagliare la canna da zucchero
Tutti i negri furono mischiati
per accrescere la loro fortuna.

Ecco perché sto scappando sott’acqua
neanche il buon Dio
mi venne in aiuto
scelsi la morte
come délivrance e libertà.

Nègre marron

Woy woy woy
Le vent m’emporte
Me cogne la tête
Il veut m’emporter
Je voudrais fuir
Aucun moyen

Le sable m’emplit déjà la bouche
Et voudrait me faire taire
Un point…silence
Ne parle pas

Woy woy woy
Je suis à la dérive
Retenez-moi
Ils se sont accordés
Pour pouvoir m’étouffer

Bon Dieu aide moi
Mes entrailles
Sont prêtes à éclater
Donne-moi la force

Où est mon père ?...
Où donc ma mère ?...
Ils sont déjà devant
En vain sont mes cris
En vain m’entendent-ils

Je suis dans l’eau
Si c’est bien vrai je me noie
La mer est trop vaste
Pour l’enjamber

Le Blanc disait …coupe
Pour couper la canne à sucre
Tous les nègres furent mélangés
Pour augmenter leurs richesses.

Voilà pourquoi je m’échappe sous l’eau
Même le bon Dieu
Me vient pas en aide
Je choisis la mort
Comme délivrance et liberté.
 

Neg Mawon

Woyoyoooy ! Anmwé soukou !
Van-la ka menné-mwen alé
I ka kongné tèt an-mwen
I bizwen chayé-mwen
An té ké vlé chapé
Awa, pa ni mwayen, an pon jan

Sab ja ka plen bouch an-mwen
i té ké vlé rivé fè-mwen pé
Pé…sèk onfwa
défann palé

Woyoyooooy ! Anmwé soukou !
Mwen aladriv
kenbé-mwen
Yo an konplosité
pou yo pé sa toufé-mwen.

Bondyé o, rédé-mwen
Zantray an-mwen
paré pou chikayé.
Bondyé ban-mwen fos-la

O papan-mwen yé ?
Otila manman-mwen ?
Yo ja pwan douvan
Palapenn pèdtan hélé
Es yo bizwen tann.-mwen

Mwen anba dlo
Sé néyé an ka néyé
Lanmè twop alenfini
Pau an rivé janbé

Blan-la té ka di …koupé
Pou té fè-nou koupé kann-la.
Nèg té mélanjé évè nèg
Pou té fè sé blan-la gangné plis lajan.

Mi poukisa an chèché chapé anba dlo
Mé Bondyé ki Bondyé
viré-mwen do
Anni lanmò ké pé rivé
Woté-mwen la pou ladélivrans.

Recanati 20/04/03

Crabe
 

Il mercato dei sogni

E’ sera
Le campane suonano
Gli ultimi rintocchi

Mezzanotte…
                      
Si apre in silenzio

Il mercato dei sogni.

Avanti, avanti gente!

Anime stanche vogliono
Sogni rilassanti

Anime in pena
Sogni felici
Anime turbate
Sogni tranquilli
Anime nubili
Sogni d’amore.

Entrate, entrate gente!
                      
Regaliamo sogni
Per ogni età
Speranze e fantasia
Fraternità, libertà, eguaglianza.

Si viaggia in nuvola
La luce é riposante
E d’un nero più spesso del buio
Niente rumore
Qui il caos é silenzio,
Come i vostri respiri

Scegliete, scegliete gente!

Ma badate …

Alcuni di loro vi turberanno

Niente paura

Il buongiorno, si sa,
Si vede al mattino.
 

Le marché des rêves

La nuit… 
Les cloches …
Les derniers coups…

Minuit…

S’ouvre en silence

Le marché des rêves.                                            

Approchez, approchez Mesdames et Messieurs!      

Âmes lasses veulent
Rêves reposants  

Âmes en peine
Rêves joyeux 
Âmes troubles
Rêves tranquilles
Âmes seules  
Rêves d’amour.

Entrez, entrez Messieurs!

Nous offrons des rêves
Pour tout âge
Esperance et fantaisie
Fraternité, liberté, égalité.

Voyage à dos de nuages
Et lumière reposante
D’un noir du plus épais noir 
Aucun bruit 
Ici le chaos est silence
Comme vos souffles

Choisissez,  choisissez  Messieurs!

Mais prenez garde…

Certains d’entre-eux vous troubleront

N’ayez crainte

Le bonjour, on le sait
Se dit de bon matin

Rev-Granchimen

Lannuit…
kloch ka sonné…
dènyé son-la…
Mi minui mi…

Anba laplas-marché
Pòt ka wouvè san pon dézod  
Asi tout kalité rèv.

Vini-zot, vini-zot, pwoché Lafanmi

Mi rèv-kabanné
Pou nanm avanni
Rèv-gyenm
Pou nanm anpenn
Pou nanm enkyèt
Mi rèv-swazèt
E pou nanm an disidans
Rèv-dousinans
Rèv-lanmou…

Pa pè, pwoché Lévwaz

Nou ni tout sot kalité rèv
Rèv pou moun tout laj
Rèv-lèspérans, rèv-mansousyans
Rèv-Fraternité-Libèté-Légalité.

Akokodo asi zépol niyaj
Gadé douslèt-limyè kléré
Nwèsè nwè pasé nwèsè.
Pa ni pon dézod
Kotésit totoblo pa ka fè chalbari
Pa plis pasé souf nanm a zot.

Lékouz chwazi sa ou bizwen !

Mé penga
Tini pou fè moun pèd lakat.

Palapenn pè

Toutmoun byen sav
sé granbonnè-maten
Pou  nou ba bonmoun an-nou
Gran-bèl-bonjou.

Recanati 12 Aprile 2000

Crabe
 

Bambino abbandonato

Ricordati, nelle sue braccia
Perdutamente abbandonata
A lui davi la vita
Fregandoti della mia
Il giorno, l’ora il luogo
Non importava
In fondo
Sapevi già cosa farne della mia.

Di nuovo abbracciati  
Sentivo i vostri gemiti
Bagnati di una musica di sospiri
Cadenzati dai vostri respiri
Cullata dai vostri ritmi
Dormivo in silenzio
Non sapevi ancora di me
Li, nel fuoco del tuo ventre
Figlio di un amore dato
Con passione, disperazione
Che ignora e porta in fondo a te
Il peso dei tuoi peccati.

Di nuovo abbracciati
I vostri silenzi
Non hanno impedito
In una calda notte d’estate
Che arrivassi  come un “sole abbagliante”
Gridando la verità
Nel semplice fait divers
Di un banale quotidiano, rubrica, cronaca …
Fu così al “piccolo giorno”
Un passante indiscreto
Mi ha sentito gemere, in mezzo ai rifiuti
Il tempo è stato… sapessi!…
Con un vuoto profondo lungo, come un tunnel infinito
Ma ti rivedo ancora
 

Di nuovo abbracciati
Musica di sospiri, cadenze di respiri
Leggeri, dolci, liberi, soddisfatti
Sento, ora per me
Di doverti qualcosa
Per gli sguardi risparmiati
Ad un figlio non amato
Ti devo un grazie… nemmeno
Un’altra vita
Un’altra madre.

 

Enfant abandonné

Souviens-toi, dans ses bras
Eperdument abandonné
A lui tu donnais ta vie 
Te moquant de la mienne
Le jour, l’heure, le lieu
Peu importait… au fond
Tu savais déjà que faire de la mienne.
 

De nouveaux enlacés
J’entendais vos cris de plaisir 
Baignés de musique de soupirs
Cadensés de respirations
Bercés de vos rythmes 
Je dormais silencieuse 
Tu ne savais pas encore…
Là, dans le feu de ton ventre, moi
Fils d’un amour donné
Avec passion, désespérance
Ignoré et qui porte au fond de toi
Le poids de tes péchées.

De nouveaux enlacés 
Vos silences
N’ont pu empêcher
Dans une chaude nuit d’été
Que j’arrive en plein jour comme “soleil aveuglant”
Crier la vérité
Dans le simple fait divers
D’un banal quotidien, rubrique, chronique…
Fut ainsi au “petit jour” 
Indiscret… un passant
M’entendit  pleurer, au milieu des ordures
Le temps fut… sache-le!...
Comme un vide profond, long…
comme un tunnel  infini
Mais je te revois encore

De nouveaux enlaces
Musique de soupirs, cadencés de respirations
Légers, doux, libérés, satisfaits
Je sens, maintenant 
Te devoir quelque chose
Pour les regards épargnés 
A un fils non aimé
Je te dois un merci… même pas cela…
Une autre vie
Une autre mère.

 

Timoun-bandone la

Sonjé, ou té ka lagyé kò a-w an dé bra a-y
akwèdi ou té ka ba-y vi a-w
atoupannan ou té byen mansousyé
tan-mwen.
Kèlanswa lè-la, jou-la, koté-la
Hak ba-w pa té ka konté…. ahak
Ou té ja sav ka ou té kay fè èvè tan-mwen.
 

Atoupannan zòt té yonn an lòt anbwaré
an té ka tann anmwé-plézi a zòt                   
An té ka bengné adan mizik a souf a-zot
adan kadansman respirasyon a zot
Ritm a-zot té bersèz an-mwen  
An té ka pwan sonmèy dousouman
Ou pòkò té sav….
An té la andidan difé a vant a-w
Timoun-gason lanmou té ba-w
Lanmou-voukoum-dézèspérans
An té la san ou menm sav an té ja ka pòté
Andidan-w tout pwa péché ou té kay fè.

Zot té abo rété toujou anbwaré
ka pé sèk, pa ka di hak
A pa pou sa
An plen mitan chalè lannuit
A pa pou sa  an pa débaké si zot
k’on solèy-lavérité ka vèglé.
Adan bla-bla pawol-owodinè a on jounal:
«Douvanjou» on moun té ka pasé
Lè i tann on timoun té ka hélé anmwé
Adan on bwètazòdi
Tan fè tan…fo ou sav sa
Tan kité tan… akwèdi on koulwa nwèsè
 
Pa ka janmé bout.
Kanmenmsa an ka wouvwè-w

Yonn an lòt wouanbwaré
Mizik-kadansman-rèspirasyon
lib, dous, léjè, é kyè-kontan
An ka vwè alèkilé
Fo an rivé di: sé  byen gras a-w
pou tan  ou pa pèd tan gadé
on gason ou pa té vlé enmé
Kifè si jòdijou…mèsi kanmenm..
An ni on vi an pa té pou ni
Onlot manman an kontan tini.

Mercatello Sul Metauro, 1993

Viré monté