|  | 
        
          |  | 
        
          | 
              Liste des "Titim" et des "Siradanes"  | 
         
          | 
            
              | ABREVIATIONS |  |  
              | K.: Cariacou Dom.: Dominique
 Gr.: Grenade
 Gwd.: Guadeloupe
 Guy. : Guyane
 H.: Haïti
 L-s.: Les Saintes
 M-g.: Marie-Galante
 
 | M.: Martinique Ma.: Maurice
 R.: Réunion
 Sl.: Sainte-Lucie
 Sm.: Saint-Martin
 Sey.: Seychelles
 T.: Trinidad
 |  
              | Nous avons retenu comme critère de classement des "titim" et des jeux de mots la mise en relief (à l'aide de caractères gras dans le texte) du premier mot principal de l'énoncé.Celui-ci peut être soit un "nom" soit un "verbe" soit un "adjectif".
  Exemple : Man ni an kay tou an pèsyenn?(Ce "titim" sera donc classé à la lettre "K").
 A l'intérieur de chaque lettre, les mots principaux sont classés par ordre alphabétique.
 |  | 
        
          |  | 
        
          | A, B, CH, D, E, F, G, H, I, J, K, L, M, N, O, P, R, S, T, V, W, Y, Z
 | 
        
          |  | 
         
          | M | 
         
          | 509. | Mwen ka maché, i ka maché ; mwen 
            ka doubout, i ka maché? An mont. (M.)
 | 
         
          | 510. | Mwen té ka maché anlè an 
            chimen. Yon ti nonm karé baré mwen? Kwab. (T.)
 | 
         
          | 511. | Sa ki ka maché, ki ka fimen é ki 
            ni do'y alanvè? An bato. (M.)
 | 
         
          | 512. | Tout lo bann Madam Debasen i pandi si en mans 
            grat? Rézim fig. (R.)
 | 
         
          | 513. | Ki il ka pòté non a on madanm 
            janti é émab? Marigalant. (Gwd.)
 | 
         
          | 514. | Ni dé madanm, yo toujou ansanm men yo 
            toujou adan on tjengon. Yo ka fè Sen-Fwanswa/Bastè men 
            yo pa ka jen kontré pou fè dé tjòk. A 
            ki yo? Dé wou a charèt. (Gwd.)
 | 
         
          | 515. | An madanm an vèw, tout yich 
            li nwè? Koosòl. (M., Sl.)
 | 
         
          | 516. | I ni dé vyé madanm ki ka palé 
            tout lajouné, tout lannuit? Lanmè épi larivyè. (Sl.)
 | 
         
          | 517. | Madanm kouché, misyé ka fouyé? An fou pen. (Sl.)
 | 
         
          | 518. | Madanm rété asi balkon a-y, i voyé 
            on zasyèt blan, i pa kasé? Kracha. (Sm.)
 | 
         
          | 519. | Mwen ka lésé madanm an mwen ansent, 
            mwen ka alé an Fwans. Tan mwen pa rètouné, i 
            pé pa akouché? On fizi chajé. (M-g.)
 | 
         
          | 520. | Madanm kouché, mouché ka kouri? Dipen. (Guy.)
 | 
         
          | 521. | An madmwazèl épi an misyé 
            travay tout lannuit? Lanmè. (Sl.)
 | 
         
          | 522. | Je suis dans ma maison, les ennemis passent m'attaquent. 
            Je sors dans ma fenêtre et en voilà qui je suis prise? Un poisson. On vienne avec les seines et ils l'ont prise. (M.)
 | 
         
          | 523. | Il y a une maison qui a douze chambres, chaque chambre 
            a trente arc boutants, il y a deux personnes qui se promènent 
            alternativement sans se rencontrer? Année, jour ; jour et nuit. (M.)
 | 
         
          | 524. | Makintòch anho, 
            Makintòch anba, Djab an mitan? Dan, lang (oben Zannanna). (Gr.)
 | 
         
          | 525. | Ki jan ou ka fè rèkonnèt 
            on makonmè lè'y ka mandé'w lè? I ka di'w : "Qu'elle heure est-elle?. (Gwd.)
 | 
         
          | 526. | Ni on makonmè 50 boug dòmi èvè'y. 
            Yo tout pasé'y. Si'w vé tann nouvèl la-sa, ola 
            ou kay pran'y? Adan lé-zanal (la'y péché la, sé la'w 
            kay pran'y.) (Gwd.)
 | 
         
          | 527. | Kat makoumè asou an chèz, ki mannyè 
            yo ka fè? Yo ka tounen chèz la. (Chèz la ni kat pat). (M.)
 | 
         
          | 528. | Trant malbar si en mans pyos? Grap rézen. (R.)
 | 
         
          | 529. | Mwen malpwòp 
            pasé ayen é man ka bo liwa an mitan bouch? An mouch. (M.)
 | 
         
          | 530. | Mama mwen tini dé manmay. Yo alé 
            larivyè pou bengné. Yonn pa sa fwoté do lòt? Boutèy. (Gr.)
 | 
         
          | 531. | Mama mwen tini yon pil yich, i pa 
            ka touché yo pyès? Djèb. (Gr.)
 | 
         
          | 532. | Mama mwen malad, mwen alé chaché 
            ki é dòktè. Avan mwen wivé, dòktè 
            i wivé? Koko. (Gr.)
 | 
         
          | 533. | Mama mwen ka koud ba tout moun èvè 
            kò'y tou ni? Zédjui. (K.)
 | 
         
          | 534. | Lè mama mwen jenn, i pa ka palé 
            mé lè i vyé, i ka palé? Pwa. (K.)
 | 
         
          | 535. | Mama mwen fè yon kay, tou sa ki vini, 
            sé kongo yon jé? Zédjui. (K.)
 | 
         
          | 536. | Mama mwen ni yon pyébwa, nou ki fwè, 
            nou pa sa mouté ; yonn ka sòti jis laba vini mouté? Sésé mwen. (K.)
 | 
         
          | 537. | Mama mwen tini yon kay, i doubout lasou yon poto? Yon pawisòl. (K.)
 | 
         
          | 538. | Mama mwen tini yon kay, tou sa ou ké wè 
            lasou'y sé klou? Kosòl. (K.)
 | 
         
          | 539. | Mama mwen, i té kay lanmès, i konyen 
            pyé'y épi i viré? Dlo lanmè. (K.)
 | 
         
          | 540. | Mama mwen voyé moun o dòktè, 
            dòktè wivé avan moun a? Koko. (K.)
 Manman voyé-m chèché dòktè, 
            dòktè rivé avan-m?
 Koko. (H.)
 | 
         
          | 541. | Mama mwen abiyé, ka alé lanmès. 
            Anni i wivé nan légliz, i tiré tout had li? Batiman. (K.)
 | 
         
          | 542. | Mama'w wété Anglitè, i voyé 
            yon mal ba'w ; ou ouvè'y, ou touvé nadriden flo? Banbou. (Sl.)
 | 
         
          | 543. | Mama mwen ni twa gason. Tout moun ki jwenn li 
            ka mandé nouvèl prèmyé gason a. Yo pa 
            ka mandé nouvèl, ni dézyèm la, ni twazyèm 
            la? Prèmyé son lagran mès. (M.)
 | 
         
          | 544. | Mon kòn enn mamzèl, li manz so 
            trip, li bwar so disan? Lalanp. (Ma.)
 | 
         
          | 545. | Mamzèl laho simen, tout doumoun ki pase 
            enbras so labous? Laponp. (Ma.)
 | 
         
          | 546. | En bann mamzel dan bitasyon, tout 
            zot enz disir disire? Pye banàn (touzour zot fey disire). (Ma.)
 | 
         
          | 547. | Ena en mamzel, li sivre mwa partou me zame mo 
            kapab anbras li? Mo lonb. (Ma.)
 | 
         
          | 548. | Mango, zabriko, sitwon, ékri 
            sa an dé lèt? Sa. (M-g.)
 | 
         
          | 549. | Mwen ka manjé blan, déché 
              mwen nwè?Excrément de cochon. (M.)
 | 
         
          | 550. | Mo ka manjé asi, mo ka 
              pisé dibout, mo ka vronmi tèt anba?Koulèv mannyòk. (Guy.)
 | 
         
          | 551. | Manman mwen ni yon dra. I ka kouvè tout 
            lèmonn la. I pa sa fini pliyé? Syèl. (T.)
 | 
         
          | 552. | Manman mwen vréyé mwen 
            chèché sitwon ba'y anlè pyé-sitwon an? Man ka vréyé wòch dèyè makak 
            la é makak la ka vréyé sitwon dèyè 
            mwen. (M.)
 | 
         
          | 553. | Manman mwen tini sitèlman ti manmay, i 
            pa sa konté yo? Zétwèl. (T.)
 Manman mwen ni tèlman zanfan, i pa sa konté yo?
 Zétwèl. (M.)
 | 
         
          | 554. | Manman mwen ni an chouval, i ka pòté 
            brid tout koulè? An zédjui. (M.)
 | 
         
          | 555. | Manman mwen ba mwen an fanm, i di mwen épi 
            an fwan pòté dlo, bwa épi manjé ba'y? An koko. (M.)
 | 
         
          | 556. | Mon manman i malad. I anvoy mwan apel per. Avan 
            ki mwan mon'n arive, per li in fini arive? Mon al kas koko. Ler koko in ariv ater, mwan mon ankor anler. (Sey.)
 | 
         
          | 557. | Manman mwen ni an dra, i ka kouvè 
            tout moun? Syèl. (M.)
 | 
         
          | 558. | Sa ki né di manman'y é 
            ki pa ni ni non manman'y ni non papa'y? An milé. (M.)
 | 
         
          | 559. | Manman mwen ni an pla, i ka tonbé 
            i pa ka kasé, i ka tonbé dan dlo i pa ka plonjé? Papyé (oben Fèy bwa). (M.)
 | 
         
          | 560. | An manman pandan 
              i ka kouri, i ka manjé latjé'y?Zédjui épi fil. (M.)
 | 
         
          | 561. | An manman pou i viv 
              oblijé manjé boyo'y épi bwè san'y?Lanp a pétwòl. (M.)
 | 
         
          | 562. | Manman mwen ni an ti fi, kouwòn 
              li an pyé'y?Grinad. (M.)
 | 
         
          | 563. | Mon manman i anvoy mwan laboutik 
              pou aste enn, sis, 0, nef...Ki mon a aste?En sizo nef. (Sey.)
 | 
         
          | 564. | Manman mwen tini yon pil ti 
              yich. I mennen yo larivyè. Yo pa sa benyen kò yo, 
              ni benyen yonn a lòt?Boutèy. (T.)
 | 
         
          | 565. | Manman giné zwé 
              vyélon, tout pti blan dansé?Marmit douri laho difé. (Ma.)
 | 
         
          | 566. | Ki manman ki ka fè an 
              ich èk yich la ka rifè'y menm mannyè a?Laglas. (M.)
 | 
         
          | 567. | Manman mwen tini yon kay ki 
              fèt èvèk yon sèl lapòt épi 
              yon finèt?Fou. (T.)
 | 
         
          | 568. | Manman mwen tini yon piti bwa 
              douvan lapòt, i tini douz diféwan kalité flè?Mwa lanné a. (T.)
 | 
         
          | 569. | Manman fèmé twa 
              fi blan adan an kay. Lè i viwé, i touvé yo 
              touné milatwès?Pen. (T.)
 | 
         
          | 570. | Manman mwen tini yon bawi san syèk, 
            long kon yon chimné, won kon yon boul? Bobin di fil. (T.)
 | 
         
          | 571. | Manman mwen ni yon 
              yich, i ka fè bay tout moun, i pa sa fè pou kòy?Zédjui. (T.)
 | 
         
          | 572. | Manman mwen tini yon pil yich?Djèb. (T.)
 | 
         
          | 573. | Manman mwen fè yon kay, 
              mété yon sèl lapòt, i pa mété 
              pyès finèt. I fèmé lapòt la, 
              i mété difé andidan'y, i kité'y dé 
              jou. Lè i vini ouvè'y, i touvé'y byen bouyi?Chabon. (K.)
 | 
         
          | 574. | Manman mwen ni yon bèl dèmwazèl, 
            i tèlman fenyan, si i pa fouyé dé dwèt 
            li an zyé'y, i pa ka travay? Sizo. (Sl.)
 | 
         
          | 575. | Manman mwen ni yon dèmwazèl 
              lakay li, si i pa fouwé yon dwèt li an zyé'y, 
              i pa ka travay?Dé. (Sl.)
 | 
         
          | 576. | Manman mwen ni yon bèl 
              dèmwazèl blan. Lè i ka antré légliz, 
              i ni pou i tiwé tout had li?Batiman a vwèl ki ka antré an lawad la tiwé 
              vwèl li. (Sl.)
 | 
         
          | 577. | Manman ganyen oun ti kay, si-l 
              té blanchi andidan kòm andéyò, nèg 
              nwa t-a touyé-l?Kòk. (H.)
 | 
         
          | 578. | Manman mwen ni yon kay. I ni an 
            ti gason wotè sa. I plen tout kay la? An lanp. (Sl.)
 | 
         
          | 579. | Yon manman plen yich, i pa ni dra 
            pou yo? Jomou. (Sl.)
 | 
         
          | 580. | Manman wèsté lòt 
            péyi, i wi ba'w? Zéklè. (Sl.)
 | 
         
          | 581. | An manman ni an jenn fi lakay li, 
            si i pa ba'y an gojèt, i pa sa travay? An karaf. (Sl.)
 | 
         
          | 582. | Manman mwen ni an chouval, sé 
            bwid blan i ka pòté? An zéjui ou mété an ti bren fil blan adan. 
            (Sl.)
 | 
         
          | 583. | Manman mwen ni an fi blan. Tou 
              sa ki ni asou latè i ka pwan? Papyé ékrivil. (Sl.)
 | 
         
          | 584. | Manman mwen wété 
              Langlitè. I voyé yon zasyèt blan pou mwen, 
              i pa kasé ; mwen maté'y adan an bay dlo, i kasé?Yon papyé ki tonbé an dlo. (Sl.)
 | 
         
          | 585. | An manman, lè i faché, 
            tout yich li chanjé ; lè i dè bòn imè, 
            yich li tou ni? Larivyè. (M.)
 | 
         
          | 586. | Manman mwen plen rad kabann pou 
            li mété yich li kouché. Sé atè 
            i ka mété yo? An pyé jiwomon. (M.)
 | 
         
          | 587. | Ni an manman ki ka fè 
              yich. Toupandan i ansent, i ka fè kabann, o moman pou i akouché, 
              i ka akouché atè?Jiwomon. (M.)
 | 
         
          | 588. | Ni an manman ka voyé 
              yich li toupatou ; lè i mò, tout yich li ka mò?An pyé fig. (M.)
 | 
         
          | 589. | Manman mwen ka bat mwen tout 
              lannuit?Lanmè. (M.)
 | 
         
          | 590. | Ni an manman ka fè dé 
              zanfan, yo tout sòsyé?Piman. (M.)
 | 
         
          | 591. | Manman mwen ni an chapo, i ka sèvi 
            tout yich la? An jouk bèf. (M.)
 | 
         
          | 592. | Manman mwen ni an pyébwa 
              an kay li yo ka kriyé f. m. g.?Fwomajé. (M.)
 | 
         
          | 593. | M-sé manman mil timoun 
              ; m-pòté kouwòn mwen sou tèt mwen?Grènad. (H.)
 | 
         
          | 594. | Manman mwen genyen on pitit 
              ; li pa janm sòti déyò?Kabann. (H.)
 | 
         
          | 595. | Manman-m gen twa 
              piti ; si youn pa la, lòt dé yo pa ka sèvi?Wòch difé. (H.)
 | 
         
          | 596. | Manman-m gen twa 
              pitit. On jandam vin pou-l arété yo. Youn fonn, youn 
              antré nan tè, youn di : s'ou kapab, vini arété-m?Van, pipi, poupou. (H.)
 | 
         
          | 597. | Manman-m gen on jaden kann ; 
              li raché youn ladan n ; pou m-wè koté-l té 
              raché la, m pa ka wè-l?Chévé. (H.)
 | 
         
          | 598. | Manman touyé yon kochon, 
              i sòti isi l-alé Nou-Yòk. Kan li tounen, i 
              jwenn mak san menm koté?Sann difé. (H.)
 | 
         
          | 599. | Manman-m gen on jaden bannann mélé 
            ansanm avèk masòk. Li voyé-m al pran on grenn 
            bannann, m-pran on grenn masòk. Lè-m tounen, li di-m 
            al mèt grenn masòk la nan plas li pou-m pran on grenn 
            bannann. M alé. M pa jwenn koté m-té raché-l 
            la? Chévé. (H.)
 | 
         
          | 600. | Manman-m voyé on ti malèt 
              rad ban mwen. Tout tan m-ap rétiré rad, m-jwenn pi 
              bèl rad?Chou. (H.)
 | 
         
          | 601. | Manman-m mouri lontan lontan 
              ; kou m-parèt, m wè koté li té antéré 
              ya?Fouyé difé. (H.)
 | 
         
          | 602. | Manman-m gen on vwati ; tout 
              tan l-ap kouri, ki sa k-ap volé dèyè-l?Pousyè. (H.)
 | 
         
          | 603. | Manman mwen ni an kòk, 
              lè i chanté difé ka sòti an bouch li?Fizi. (H.)
 | 
         
          | 604. | Manman mwen voyé mwen 
              adan on mézon, mwen pasé douz mézon avan mwen 
              rivé la. La mwen rivé, mwen jwenn twa twa?Twa wòch difé. (Dom.)
 | 
         
          | 605. | Manman mouri pa rapòt 
              yon ti mouchwè blan. M-pa kapab alé antèman-l?Vwèl batiman. (H.)
 | 
         
          | 606. | Manman mwen tini 
              on piti tou, sé papa tou sèl ki ka jwé adan?Séri. (L-s.)
 | 
         
          | 607. | Manman gangnen yon jaden pwa-d-chous. 
            Volè pasé ladan. I raché twa-san-katrè-ven-dis 
            pyé. Li fè yon an ponmné ladan, li pa janmen 
            wè koté li raché? Chivé'w. (H.)
 | 
         
          | 608. | Yon manmzèl 
              ki kalé lanmès. Kon i rivé an lapòt 
              légliz, wòb li tonbé asou'y?Batiman a vwèl ki ka antré an lawad tiwé 
              vwèl li. (Sl.)
 | 
         
          | 609. | I ni an manmzèl, tout 
              kò'y an vè mé tout fidji'y an blan?Bwapen. (Sl.)
 | 
         
          | 610. | En manmzel i travers dann galaber, 
              son rob zépin i désir pa?La briz. (R.)
 | 
         
          | 611. | Dé manmzel zamé 
              i sépar, soman en mo la asé pou sépar azot?La lev. (R.)
 | 
         
          | 612. | Enn manmzel bordaz somen, tout 
              domoun i pas, i tat son tété?Pyé papay. (R.)
 | 
         
          | 613. | Mwen lé en manmzel rouz, 
              mwen lé asiz dann en fotey ver, nana en bononm bren i tyen 
              amwen?Frez. (R.)
 | 
         
          | 614. | Enn pti manmzel bordaz somen, 
              kan li lev son rob, d'sou lé roz?Pyé tomat. (R.)
 | 
         
          | 615. | Manton pann kò? Tuil. (M.)
 | 
         
          | 616. | An manyòk ka plen an 
              barik?An dé dwèt. (M.)
 | 
         
          | 617. | An ti manyòk ka plen 
              an bay?An dé dwèt. (M.)
 | 
         
          | 618. | On manyòk ka plen on 
              bay?On chandèl ki limé dan on kaz. (M-g.)
 | 
         
          | 619. | Manz nwar, rann rouz?Fizi. (Ma.)
 | 
         
          | 620. | Manz par vant, rann par ledo?Rabo. (Ma.)
 | 
         
          | 621. | Touzour li manze, zame li avale?Moulen kàn. (Ma.)
 | 
         
          | 622. | Dé vyé manzèl 
              ka babiyé nuit kon jou?Larivyè épi lanmè. (M.)
 | 
         
          | 623. | An manzèl ka suiv mwen toupatou 
            é mwen pa pé rivé bò'y? Lonbwaj mwen. (M.)
 | 
         
          | 624. | En maren i ekri son paran toultan 
              i an mars. Ler i ater i pa ekrir?Latras en bato i disparet de ki sa bato i aret marse. (Sey.)
 | 
         
          | 625. | Pourquoi les marins-pêcheurs 
              ont-ils beaucoup d'enfants?Ils sont toujours sur la mer (sur la mère). (Gwd.)
 | 
         
          | 626 | Mo ena en gran bann marmay ; 
              soley leve zot kasyet, soley kouse, zot sourti?Zetwal. (Ma.)
 En bann marmay i get amwen soley kousé, tel soley 
              i lev, zot i kasyet?
 Zétwal. (R.)
 | 
         
          | 627. | Mo mars dan en pti simen, zame 
              mo va poze, zame mo va tourne?Larivyer. (Ma.)
 | 
         
          | 628. | Touzour li mars latet anba?Koulou soulye. (Ma.)
 | 
         
          | 629. | Mo marse, li marse, mo arete, 
              li marse?Mo mont. (Ma.)
 | 
         
          | 630. | Mo chèf mason, a mizou 
              mo ka maché, mo ka masonnen?Poulbwa.(Guy.)
 | 
         
          | 631. | Un Maure dit à son cheval 
              maure, si tu mords ton mors, tu seras mort?Il s'agit d'un homme et d'un cheval du pays maure. (M.)
 | 
         
          | 632. | Mwen mawon dizui mwa. 
            Lè yo pwan mwen, sé épi bab mwen yo maré 
            mwen? Kann. (M.)
 | 
         
          | 633. | An mèl asou twa lilèt?Twa wòch difé. (M.)
 | 
         
          | 634. | An mèl nwè asou 
              twa montay?An kannari asou difé. (M.)
 | 
         
          | 635. | Men mwen ni on biten, sé 
              pou menyen tèt pou'y bay lè?Laklé. (Dom.)
 | 
         
          | 636. | Menas doumoun, napa koze? Ledwa. (Ma.)
 Mi ménas, mé mwen lé pa kapab kozé?
 Lo dwa. (R.)
 | 
         
          | 637. | Mete, leve, tape?Sey soulye nef. (Ma.)
 | 
         
          | 638. | Combien de mètres 
              pour avoir un enfant?Deux sangs deux mètres (deux maîtres?). (M.)
 | 
         
          | 639. | Combien de mètres et de centimètres 
              faut-il pour former un enfant?Il faut s'y mettre à deux. (M.)
 | 
         
          | 640. | En mézon na plizyer 
            zétaz, persòn i abit pa anndan? Banbou. (R.)
 | 
         
          | 641. | Tou piti man tou piti, man ka 
            plen an mézon? An lanp. (M.)
 | 
         
          | 642. | Ni an gran mézon, tout 
              bèf ki antré adan kasé kòn yo, tout 
              jinis ka gadé ta yo?Légliz. (M.)
 | 
         
          | 643. | Man ni an mézon asou 
              vennsenk échivo?An parapli. (M.)
 | 
         
          | 644. | Man ni an mézon 
              plizyè étaj ki pa ni lapòt ni finèt?An banbou. (M.)
 | 
         
          | 645. | Mézon plen, tjuizin plen?Lafimen. (M.)
 | 
         
          | 646. | Tèt a milat asi janm 
              a béké ka anpéché'w kasé janm 
              a on nwè?Zalimèt. (M-g.)
 | 
         
          | 647. | Yo ka di fo pwotéjé lé 
              minè. An ni senk gason, sé tala ki pa minè 
              la an ka pwotéjé. Ki travay an mwen?Koutiryé. (Gwd.)
 | 
         
          | 648. | Si sé pa té 
              mini minèt, pandi pandèt, vini vinèt, 
              sé manjé domi dominèt?Kochon, nonm, mango. (M.)
 | 
         
          | 649. | An misyé ka pòté 
            an mézon asou do'y? An tòti (oben an kalmasonn). (M.)
 | 
         
          | 650. | Misyé ka pisé 
              anlè, madanm ka paré anba?An kafityè. (M.)
 | 
         
          | 651. | An misyé ka kouri dèyè 
              madanm li pou tjébé'y, i pa ka pwan'y?Solèy épi lalin. (M.)
 | 
         
          | 652. | Mo mizir en latwèl, zame 
              mo trouv so lafen?Mo mars dan gran simen. (Ma.)
 | 
         
          | 653. | Mo isi, mo laba? Wèy. (Guy.)
 | 
         
          | 654. | Yon mò fè yon 
              vivan pasé larivyè. Fwi a té bon, rasin té 
              ankò pli bon. Lapawòl dè Dyé ki tjuit 
              manjé?Sé vivan ki vini pou pasé larivè ; larivyè 
              té gwo, i wè an bèf ka pasé, i janbé 
              anlè do bèf la, i fè tè. I jwenn an 
              pyé kouwasòl, i manjé kouwasòl. Lè 
              i désann, i jwenn lòt mòso dyaman anba pyé 
              a. I pasé bò légliz, i jwenn an kochon épi 
              dis piti'y. I tjwé yo. I antré an légliz la 
              ; i jwenn fèy papyé ; i woti yo. (Sl.)
 | 
         
          | 655. | An mò ka fè dé 
            vivan pasé an rivyè? Un mors de cheval. (M.)
 | 
         
          | 656. | A quel moment peut-on 
              mettre "la" ou "une" devant un genre masculin?Quand il s'agit de la sentinelle. (M.)
 | 
         
          | 657. | Man ni an ti mòn, pèsonn 
              pa ka rivé monté'y, an bèf monté'y? 
              Lang bèf la ka rivé rantré an nen'y, ta'w 
              pa ka rivé. (M.)
 | 
         
          | 658. | Dé mòn kontré, 
            pentad volé? Pété. (H.)
 | 
         
          | 659. | Sa Mondyé 
              mété nan monn?Tout chòz. (M.)
 | 
         
          | 660. | En monmon nana zanfan, 
              le pagn lé fané partou, zanfan lé touni?Sitrouy. (R.)
 | 
         
          | 661. | Tous lo monmon, lo pti i kri?Zanbrovat. (R.)
 | 
         
          | 662. | Pourquoi monsieur Cola ne peut-il avoir 
            d'enfants? Paskè man Kola mèt Kòk 
            a Kola adan on boutèy. (Gwd.)
 | 
         
          | 663. | Mon annan en mont ki marse, selman 
            zanmen i arete? Leker. (Sey.)
 | 
         
          | 664. | Mont ou sou kouch ou bouk ou 
              tou?Ta montre est sur ta couche, ta boucle aussi. (Gwd.)
 (Jeu de mots utilisé par les Guadeloupéens 
              pour se moquer des Martiniquais et de leur créole)
 | 
         
          | 665. | Dé vann déryer la montagn?Zorèy. (R.)
 | 
         
          | 666. | Ant dé montagn enn pti 
              bononm i balans?La pip. (R.)
 | 
         
          | 667. | Lekel montanny ki napa désant?Laz. (Sey.)
 | 
         
          | 668. | Mon monte, mon desann, personn 
              pa kapab atrap mwan?Laroul. (Sey.)
 | 
         
          | 669. | Lekel ki monte, zanmen i désann?Nou laz. (Sey.)
 | 
         
          | 670. | Mor kondir vivan? So mor souval. (Ma.)
 | 
         
          | 671. | I mor pour son lekay me son 
              lavyann pa servi?Kare. (Sey.)
 | 
         
          | 672. | Mòr ka pòté 
              vivan?Kannon (to ka tjwé roun pyébwa pou fè roun 
              kannon). (Guy.)
 | 
         
          | 673. | J'ai vu le vivant porter le mort ou 
            le mort porter le vivant? Une rivière. (Gwd.)
 | 
         
          | 674. | Moulen marse kat fwa par zour?Labous. (Ma.)
 | 
         
          | 675. | An pasé on koté, an kontré 
              dé moun. On bèl jenn ti zouti é on vyé 
              fanm. An di bonjou. Men bèl ti fanm la pa réponn. 
              Poukwa?Sé on pyé pwa-di-bwa. Lè'w soukwé'y, 
              pwa vèt pa ka fè ayen, sé pwa sèk ki 
              ka réponn. (Gwd.)
 | 
         
          | 676. | Dé moun anler, dann fon 
              lé malad i vyen dòn koud'men, i vyen soulaz aou. Dé 
              anler lé malad, dé anba i gengn pa soulazé?Out men ek out pyé. (R.)
 | 
         
          | 677. | En moun na set zanfan. Kat i 
              mars, dé lé mor, enn lé fou?Bef. (R.)
 | 
         
          | 678. | Poukwa moun lontan té 
              ka fè onlo timoun?Davwa, an tan la-sa, pa té ni dòt distraksyon. 
              Pa té ni kouran alò yo té kay dòmi bonnè. 
              (Gwd.)
 | 
         
          | 679. | Ki moun ki ka gadé kòy 
              nan an glas épi ki pa ka wè adan'y? An avèg. (M.)
 | 
         
          | 680. | Ki biten on moun ka mandé'w 
              pou di'w ba'y tibwen é, an menm tan, sé non a on komin?Pèti-bou. (Gwd.)
 | 
         
          | 681. | A ki moman on moun ka vrè 
              grenn a papa'y?Lè'y ka manjé papay. (Gwd.)
 | 
         
          | 682. | Dé moun ka benyen anba an 
            douch, an sèl ka mouyé? An fanm ansent. (M.)
 | 
         
          | 683. | Mo zet mo mouswar dan dilo, 
              zame mo kapav mouy li?Fey sonz. (Ma.)
 Mon mouswar dann lo, zamé lé mouyé?
 Fey sonz. (R.)
 | 
         
          | 684. | Ki sa mousyé la ki amen so 
            lakaz laho so ledo? Kouroupa. (Ma.)
 | 
         
          | 685. | Ki msye ki port pli 
              gro sapo?Sa ki annan pli gro latet. (Sey.)
 | 
         
          | 686. | Lekel mwan ki pli vye?Zanvye. (Sey.)
 (En créole seychellois, zan signifie "gens)
 | 
         
          | 687. | Lekel mwan ki port non en fir? Me. (Sey.)
 | 
         
          |  | 
         
          | N | 
         
          | 688. | Nabi, napa kilòt?Kankarla. (Ma.)
 Na palto, na pwen kilot?
 Kankrola. (R.)
 | 
         
          | 689. | Pourquoi ne faut-il jamais 
              nourrir un nain?Parce qu'il devient un nain gras (un ingrat). (Gwd.)
 | 
         
          | 690. | Le jour de ma naissance est le jour 
            de mon emprisonnement, le jour de ma mort celui de ma liberté? An bwa zalimèt. (M.)
 | 
         
          | 691. | Seval blan Napoleon, ki kouler 
              ti ete?I ti blan. (Sey.)
 | 
         
          | 692. | Pourquoi Napoléon 
              ne mangeait-il pas de biscuits?Parce qu'il avait perdu la bataille de Sedan (/de ses dents). 
              (Sm.)
 | 
         
          | 693. | Je suis né sans 
              cervelle, pétri d'esprit, pour connaître mes savoirs, 
              il faut lacher mon chien?An fizi. (M.)
 | 
         
          | 694. | Né vert, blanchi dans la 
              grandeur, créolisé (nettoyé) dans la savann, 
              domestique dans la maison?Koton. (M.)
 | 
         
          | 695. | Mwen né vè, 
              solèy blanchi zantray mwen é mwen ka sèvi jis 
              asou lotèl?Koton. (M.)
 | 
         
          | 696. | Mwen né nwè, pwòp 
              jou lanmò mwen, mwen ka touvé mwen blan?Kochon. (M.)
 | 
         
          | 697. | Nèg nwa fè bouyon 
              blanch?Savon. (H.)
 | 
         
          | 698. | Nègès a Dèdin 
              sèklé ak dé manch wou?Poul. (H.)
 | 
         
          | 699. | Analyser le mot nègre? Nom commun masculin singulier signifie "mauvaise race. (M.)
 | 
         
          | 700. | Nègrès ka jwé 
              vyolon, pandan tout ti bétjé ka dansé?Kannari diri asou difé. (M.)
 | 
         
          | 701. | Prèmyé an mwen sé 
              on nonb. Dézyèm la, sé doub a prèmyé 
              la. Tout an mwen sé on gran péyi a lazi.End. (Gwd.)
 | 
         
          | 702. | Dé nonm malad 
              kouché lopital, yo ka palé di an péyi, ki péyi?Litali ("Lit à "lit). (M.)
 | 
         
          | 703. | Yon ti nonm épi yon ti 
              fanm sali yon dra?Plim èvèk papyé. (T.)
 | 
         
          | 704. | Piti nonm gran lèspri 
              kondui pa an chyen?Fizi. (M.)
 | 
         
          | 705. | Ni an nonm ki ka alé 
              o gran galo asou chouval li?Mèl nwè. (M.)
 | 
         
          | 706. | Nonm pa nonm. Nonm 
              palé tankou nonm?Radyo. (H.)
 | 
         
          | 707. | Mwen sé youn nonm byen won. 
            Mwen pòté chèmiz mwen byen kout, mwen pasé 
            pa fènèt, é mwen tonbé vip! Kokoyé. (H.)
 | 
         
          | 708. | Sa dé nonm 
              ka fè, dé fanm pé pa fè?On labé ka konfésé'w. (M-g.)
 | 
         
          | 709. | On nwa détenn mil blan? Dyondyon. (H.)
 | 
         
          | 710. | Mo nwar dan mo boner, mo rouz dan 
            mo maler? Sevret. (Ma.)
 Mo lé nwar dan mon boner, mwen lé rouz dan mon 
            maler?
 Sévret. (R.)
 | 
         
          | 711. | Piti nwar bat gran nwar?Piman. (Ma.)
 | 
         
          | 712. | Twa pti nwar get vant zot manman 
              bourle?Lipye marmit. (Ma).
 | 
         
          | 713. | Kat nwar aport en 
              gro nwar ; kat nwar napa transpire, gro nwar ki transpire?Bouden laho gri. (Ma.)
 | 
         
          | 714. | Tou so nwar mo papa zot lipye tort? Lisyen fizi. (Ma.)
 | 
         
          | 715. | Mo ena en pti nwar 
              kana pa met li so langouti, li napa travay?Goui bizwen difil pour koud. (Ma.)
 | 
         
          | 716. | Tou nwè man nwè, man 
            ka abiyé louwa. An fè. (M.)
 | 
         
          | 717. | An nwè, ou ka mété 
              dis chosèt nwè nan an bwèt épi dis chosèt 
              blan nan menm bwèt la, konben chosèt pou pwan omwens 
              pou abiyé?Twa. (M.)
 | 
         
          | 718. | Pli i nwè, 
              pli fo'y bèl?Fè. (Sl.)
 | 
         
          |  | 
         
          | O | 
         
          | 719. | Kat ofisyé ka paré 
              anba oun parasòl?Tété bèf. (Guy.)
 | 
         
          | 720. | Quel est l'oiseau ki pasé 
              nan an koulé san lonbraj?Solèy. (M.)
 | 
         
          | 721. | Kel onm ki ankor an vi me ki 
              fin trouv son lanterman?En zonm ki fin ganny koup an parti son lekor : par ekzanp son 
              lipye. (Sey.)
 | 
         
          | 722. | Oswè, mwen 
              ka mété an bay dlo douvan lapòt mwen, demen 
              maten, man pa ka touvé'y?Zétwèl. (M.)
 | 
         
          | 723. | Qui sont les ouvriers 
              qui ont construit la femme et qui l'ont mal construite? Bouché a ki mal senyen'y, tanè a ki kité 
              an bouchon pwèl an mitan'y, chawpantyé a ki mété 
              twou klosèt la two pré twou kabiné a. (M.)
 | 
         
          | 724. | Qu'est-ce qui est ovale, entouré 
              de poils, dès qu'on rentre dedans, ça jette quelques 
              gouttes d'eau?Les yeux. (M.)
 | 
         
          |  | 
         
          | P | 
         
          | 725. | Pagani sèk 
              manjé oun poul sèk asou oun bwa sek?Zalimèt, tabak ké pip. (Guy.)
 | 
         
          | 726. | Mi fé pagn, 
              mon zanfan i dor pa dan?Sitrouy. (R.)
 | 
         
          | 727. | Mwen ni an ti pak ki ni an bèf 
              ki byen baré?Lang an bouch. (M.)
 | 
         
          | 728. | Dis pandi ka dégajé 
              yon bouwo?Dis dwèt. (Gr.)
 | 
         
          | 729. | Papa isit mé i palé 
            a Lonn? Yon lèt (oben lafimen èvèk difé). (T.)
 | 
         
          | 730. | Papa mwen ni an mézon tout'an 
            finèt, i ni an sèl lapòt? An nas. (M.)
 | 
         
          | 731. | Papa mwen ni an magazen, tou sa 
            ki andidan'y i brilé, tou sa ki an déwò'y i nèf? An pip. (M.)
 Papa mwen tini yon magazen, tout adan'y brilé èvè 
            tout déyò'y nèf?
 An pip. (K.)
 | 
         
          | 732. | Papa mwen andidan, 
              bab li déwò?Lafimen. (M.)
 | 
         
          | 733. | Papa mwen tini yon kòk, chak 
            fwa i chanté, difé ka sòti? Fizi. (T.)
 | 
         
          | 734. | Papa mwen jété yon 
            bawi mi an lakou'y. Lannuit ou ka wè yo, lajouné pa 
            tini yonn? Zétwal. (T.)
 | 
         
          | 735. | Papa mwen tini yon pyé 
              piman. Jan kay li pa ka manjé mé jan déwò 
              ka manjé?Fi li. (T.)
 | 
         
          | 736. | Papa mwen isit, bab li a Lonn?Lafimé. (Gr.)
 | 
         
          | 737. | Papa mwen gwondé, a Lonn 
              tann?Tonnè. (Gr.)
 | 
         
          | 738. | Papa mwen ba mwen yon chouval 
              pou mwen monté. Fòk sé asou latjé'y 
              mwen monté?Pip. (M.)
 | 
         
          | 739. | Papa mwen gen san pen, san nonm 
            manjé ladan'y? Piman. (K.)
 | 
         
          | 740. | Papa mwen ni an kochon douvan 
              lapòt li. Lè i vini pou tjwé'y, li twapé 
              kochon an vid andidan'y?Banbou. (Sl.)
 | 
         
          | 741. | Papa mwen rété 
              lòt péyi, i griyé. Manman mwen sav tou sa i 
              di?Zéklè. (Sl.)
 | 
         
          | 742. | Papa mwen ni an ti gason, tout anba 
            kamizòl li sé bouton. S'ou pa lévé kamizòl 
            li, ou pa sa wè'y? Mi. (Sl.)
 | 
         
          | 743. | Papa mwen wété adan 
            an péyi, i voyé yon bawi ba mwen. Tou sa mwen fè 
            pou mwen ouvè'y, mwen pa sa ouvè'y. Mwen pwan an touyè, 
            mwen pa sa ouvè'y? An zé. (Sl.)
 | 
         
          | 744. | Papa mwen ni twa gason lijitim, 
              sé mwen ki léné parmi. San mwen, i pa ka gen 
              lavi yo?Twa wòl moulen. (M.)
 | 
         
          | 745. | Papa mwen gangnen 
              dé timoun, yo fèmen adan yon sèl kalòj. 
              Yonn pa janm wè avè lòt?Lajounen ak lannuit. (H.)
 | 
         
          | 746. | Mon papa pikpik, mon monmon kolkol, 
            amwen zoli zanfan? Jak. (R.)
 | 
         
          | 747. | Papa-m gen on magazen plen vyann?Simityè. (H.)
 | 
         
          | 748. | Papa-m gen on magazen vyann 
              ki pa janm gaté?Lanmè. (H.)
 | 
         
          | 749. | Papa-m gen on chwal ; li fèmen 
            n anndan on kay, ké li parèt déyò? Lafimen difé. (H.)
 | 
         
          | 750. | Papa-m gen on jaden bannann ; lè 
            m-al lajounen, m-pa jwenn anyen ; sé lè m-al lannuit 
            m-jwenn? Zétwal. (H.)
 | 
         
          | 751. | Papa mwen té an Fwans, 
              i voyé on ti bèf pou mwen pa ké a-y?Pip. (Gwd.)
 | 
         
          | 752. | Papa-m gen on kay ; li bati 
              sou on sèl pyé?Dyondyon. (H.)
 | 
         
          | 753. | Papa-m gen diz-an dépi-l 
              mouri épi l-ap fè lagè?Pkan. (H.)
 | 
         
          | 754. | Papa-m mouri ; pou tèt 
              on ti mouchwa m-pa ka alé?Vwal batiman. (H.)
 | 
         
          | 755. | Yè bomaten, papa mwen 
              tiwé yon koul fizi dan kaz li. Tout moun ki té an 
              péyi la sourpwann?Lowaj. (Dom.)
 | 
         
          | 756. | Quel est le paradis de la terre?La femme. (M.)
 | 
         
          | 757. | Roun sèl parasòl 
              ka paré sis moun?Bèf ké so tété. (Guy.)
 | 
         
          | 758. | Nou sorti Pari pou nou al Marsey. 
              Ti annan de per, de fis. Konmyen personn ti annan?Twra personn : en papa, son piti e garson son piti. (Sey.)
 | 
         
          | 759. | Sans moi, Paris sera pris? Tiré "a adan Pari, i ka fè pri. (M.)
 | 
         
          | 760. | Paryaka dan dilo?Madamsere. (Ma.)
 | 
         
          | 761. | Mon pas obor ou san ki ou trouv 
              mwan?Divan. (Sey.)
 | 
         
          | 762. | M pasé on koté 
              ; m wè tout moun ajènou?Pwa k-ap lévé. (H.)
 | 
         
          | 763. | Pasé isi, pasé 
            pa la, n-a kontré? Sentiwon. (H.)
 | 
         
          | 764. | M pasé on 
              koté, m wè tout moun anba kòd?Lantiray. (H.)
 | 
         
          | 765. | Mwen pasé on koté 
              ; mwen wè on bann jenn fanm avèk on bann jenn fanm 
              vyé? Granmoun yo réponn, jenn fanm yo pa réponn? 
              Pwa-kongo chèch ak pwa-kongo vèt. (H.)
 | 
         
          | 766. | M pasé on koté ; m 
            mandé on ti gout dlo ; yo antré, yo pa sòti? Krab. (H.)
 | 
         
          | 767. | Kat pat, kat zorèy? Sat lo sez. (Sey.)
 | 
         
          | 768. | Kat pat ka monté asou 
              kat pat ; kat pat ka pati, kat pat ka rété?An chyen asou an chèz. (M.)
 Kat pat mont laho kat pat ; kat pat ale, kat pat reste?
 Lisyen laho sez. (Ma.)
 | 
         
          | 769. | Kat pat asou kat pat ka atann 
              kat pat, kat pat pa vini, kat pat pati kité kat pat?An chèz asou an chèz ka atann an rat, rat la pa 
              vini, chat la pati kité chèz la.
 (M.)
 Kat pat laho, kat pat asper kat pat ; kat pat napa vini, 
              kat pat ale, kat pat reste?
 Sat laho ses asper lera ; lera napa vini, sat ale, ses reste. 
              (Ma.)
 | 
         
          | 770. | Kat pat, dé défonn, 
            an chasè? Bèf. (M.)
 | 
         
          | 771. | Pave anho, pave 
              anba?Tourti. (Ma.)
 Somen pavé d'si, somen pavé d'sou?
 Torti. (R.)
 | 
         
          | 772. | Pawen mwen ni an gran kay. Tout 
              towo ki antré adan, kòn yo kasé ; jinis antwé, 
              kòn yo pa kasé?An dèmwazèl ki antré an légliz ki 
              pa tiwé chapo'y; gantiyòm antwé, i tiwé 
              chapo'y. (Sl.)
 Ni an gwo savann, tout bèf ki antré, kòn yo 
              té ka kasé ; tout vach ki antré kòn 
              yo pa ka kasé?
 Une église. (M.)
 | 
         
          | 773. | Li grouy son payas, zamé 
              li dor d'si?La mèr. (R.)
 | 
         
          | 774. | Dé pè dé fis 
            ki antré nan an obèj, konben vè yo sèvi? Twa (pè, fis, tifis). (M.)
 | 
         
          | 775. | Ki sa ki ka fè'w pè 
            a fè'w séré anba kabann épi ou pa pé 
            wè'y? Loraj. (M.)
 | 
         
          | 776. | Si pa té pou pen panèt, 
              vini vinèt té ké manjé dòmi donnèt?Si pa té pou yon kowosòl, tij la té ké 
              manjé kochon. (T.)
 | 
         
          | 777. | Mon père est noir, ma mère 
              est brune, et moi je suis blanche?Une chataigne. (L-s.)
 | 
         
          | 778. | Rassure-toi que personne le voit?Rat la asou an twa légliz, labé a ka monté 
              sonnen, li sèl ka wè'y. (M.)
 | 
         
          | 779. | Quelles sont les personnes qui demandent 
              à être borgnes?An avèg. (M.)
 | 
         
          | 780. | Man ni an kay tou an pèsyenn?An nas. (M.)
 | 
         
          | 781. | Mwen nan tout péyi, 
              mwen nan tout ménaj, mwen nésésè pou 
              tout moun?Zédui épi fil. (M.)
 | 
         
          | 782. | Ki péyi yo pòté 
            sou tèt yo? Panama. (H.)
 | 
         
          | 783. | Pez mwan mon a donn ou dife? Fizi. (Sey.)
 | 
         
          | 784. | Deux pigeons, un mâle, une 
              femelle, sont sur un toît, que font-ils?La paire. (M.)
 | 
         
          | 785. | Kat pile, en vane?Souval pous mous (so lipyé pile, so lake vane). (Ma.)
 | 
         
          | 786. | Ti pip, gwo pans, 
              sapo ratapé?Zanana. (R.)
 | 
         
          | 787. | I annan en pirog ek en pagay. 
              Brize koman i oule i antre?Kwiyer dan marmit delo bwi. (Sey.)
 | 
         
          | 788. | Tou piti mo tou piti, mo ka fè 
            tranblé latè? Moustik. (Guy.)
 | 
         
          | 789. | Tou piti mwen piti, mwen 
              ka abiyé an wa?Zédjui. (M.)
 | 
         
          | 790. | Mon annan mon bann piti, 
              tout zòt seve i gri?Mai. (Sey.)
 | 
         
          | 791. | Piti pil manman?Baton pilon. (Ma.)
 | 
         
          | 792. | Mo bo piti, mo for?Roten. (Ma.)
 | 
         
          | 793. | Glouglwa dan glaglè? Senk zotèy ou adan soulyé'w. (M.)
 | 
         
          | 794. | Piti tjuit dé tèt?Zowèy. (Gr.)
 | 
         
          | 795. | Ti piti plen kay?Lanp. (H.)
 | 
         
          | 796. | Piti ka bat gwo?On ti hach ka bat gwo bwa. (Dom.)
 | 
         
          | 797. | Piti piti lévé 
              prézidan sou palé?Pinèz. (H.)
 | 
         
          | 798. | Pitit ka bat manman?Pilon an klòch. (M.)
 | 
         
          | 799. | Pitit bat manman?Laklòs. (Ma.)
 | 
         
          | 800. | Pitit ka gouvèné 
              manman?Gouvènay. (M.)
 | 
         
          | 801. | Man planté an kawo lonyon, 
              man wouzé'y yè oswè ; lè man lévé, 
              man pa wè ayen, man pa menm sav ki koté man té 
              planté'y la?Zétwal an syèl. (M.)
 | 
         
          | 802. | Plonze, leve, sek?Fey sonz. (Ma.)
 | 
         
          | 803. | Mo tir la po, nana la pwal ; 
              mi tir la pwal, nana lo gren ; mi tir lo gren, nana baton?Mayi. (R.)
 | 
         
          | 804. | Mon po lé ver kouver 
              zépin, mon ser lé blan, tout mon zanfan lé 
              nwar?Sapoti. (R.)
 | 
         
          | 805. | Po, zo, vyann, dlo? Kokoyé. (H.)
 | 
         
          | 806. | Poil contre poil, lève ta jambe 
            que je te fourre cela? Chaussette. (M.)
 | 
         
          | 807. | Si'w mèt sé chyen la 
              a koté, ki bèt on polisyé vé 
              ni pou'y idantifyé on moun?On sign alman. (Gwd.)
 | 
         
          | 808 | Trois pommes pendantes, trois hommes 
              passantes, chacun prend un, combien qu'il en reste?Il en reste monsieur Chacun.
 | 
         
          | 809. | Mwen ni pli piti pon ki ni asou 
              latè?Nen mwen. (Sl.)
 | 
         
          | 810. | I annan en pon en kok i gardyen. 
              Fodre sa kok i sante pou dimoun i kapab traverse. Normalman, sa 
              kok i sant trwa fwa par zour : sizer bomaten, midi, sizer diswar. 
              Be i annan en barbyé ki bezwen travers sa pon dizer bomaten 
              pou li al koupé seve son kliyan. Ki manyer i fer?I a pran son laglas, i a met devan kok. Ler i a war li dan laglas, 
              i pou kwar en lòt kòk i devan li e i pou sante pou 
              fer per son lenmi. (Sey.)
 | 
         
          | 811. | I rant par la port, i sort par 
              la fénet?Pwason dann filet. (R.)
 | 
         
          | 812. | En sel poto pou dé kaz? Lo né. (R.)
 | 
         
          | 813. | Poto ba ka monté poto 
              wo?On nom ka monté on chouval. (M-g.)
 | 
         
          | 814. | Pòtplim asi 
              pòtfèy?Sé an zozyo asi on branch. (Gwd.)
 | 
         
          | 815. | Poul ponn dan rakèt?Lalang. (Ma.)
 Poul ponn dan pikan?
 Lalang. (Sey.)
 | 
         
          | 816. | An poul nwè 
              ponn an zé blan?An koko sèk. (M.)
 | 
         
          | 817. | Gen on poul, li ponn sou dé 
              ran pikan?Dé ran dan'w. (H.)
 | 
         
          | 818. | Mon annan trann de poul blan 
              ek en kòk rouz?Lalang ek ledan. (Sey.)
 | 
         
          | 819. | Man ni an poul, i ka ponn yen 
              ki zé nwè?Koton. (M.)
 | 
         
          | 820. | Poulayé madanm plen kaka 
              poul?Zétwal an syèl. (Dom.)
 | 
         
          | 821. | Mwen nana enn ti poul baset, 
              i kakay dann en karo raket?La lang. (R.)
 | 
         
          | 822. | Lekel ki pouse, me 
              i pa plant?Seve. (Sey.)
 | 
         
          | 823. | Men-m la a, pran-m !Lonbray ou. (H.)
 | 
         
          | 824. | Mon premier est une lettre de l'alphabet.Mon second, je dois en prendre soin.
 Mon troisième a six faces.
 Mon quatrième est le verbe avoir à la troisième 
              personne du pluriel
 Mon tout est un instrument de musique.
 Qui suis-je?
 Accordéon. (Gwd.)
 | 
         
          | 825. | Ki prénon ki ka ba'w 
              4 an chif women lè ou ka mété'y an kréyòl?Iv (IV). (Gwd.)
 | 
         
          | 826. | Prézidan ap pasé. Minis yo pasé anlè, 
              prézidan pasé anba?Patat (H.)
 | 
         
          | 827. | Yo ka mété mwen an prizon, 
            sé pa pou sa mwen fè, sé pou sa mwen ni lidé 
            fè? An bal fizi. (M.)
 | 
         
          | 828. | Le professeur est blanc, les élèves 
              sont noirs, le tableau est vert?Un corrossol. (M.)
 | 
         
          | 829. | Tu as profité de mon absence 
            pour semer ton eau malsaine, demain, à mon éveil, je 
            baisserai ton orgueil? Seren (c'est le soleil qui parle à la nuit). (M.)
 | 
         
          | 830. | Aswar li promne partou ; granzour 
            so latet, so lipye anler? Soursouri. (Ma.)
 | 
         
          | 831. | Ki sa promyé la fé 
              bouy marmit do ri dann péi?Do fé. (R.)
 | 
         
          | 832. | Lo promyé lé dann 
              mon kor, lo dézyèm lé d'si mon li, lo trwazyèm 
              lé d'si mon port?Sandragon. (R.)
 | 
         
          | 833. | Lekel ki ne pti e ki mor pti?Fourmi. (Sey.)
 | 
         
          | 834. | Pti ki mon pti mon fer taye grannwanr? Mous zonn. (Sey.)
 | 
         
          | 835. | Mon pti, mon nwanr me mon touzour 
              dan bann gran sosyete?Mous. (M.)
 | 
         
          | 836. | Pti bat manman?Baba laklos. (Sey.)
 | 
         
          | 837. | Le pti i tap le gro?Laklòs. (R.)
 | 
         
          | 838. | Lo pti i fé sézi, 
              lo monmon i dor d'si?(Mi fé sézi, mi dor pa d'si?)
 Sitrouy. (R.)
 | 
         
          | 839. | Enn pti rouz i moung en gran 
              blan?Piman. (R.)
 | 
         
          | 840. | Mwen lé pti, mé mi 
            fer pler sak lé gran? Piman. (R.)
 | 
         
          | 841. | Li ankor pti pti, deza lagal 
              av li?Margoz. (Ma.)
 | 
         
          | 842. | Pwèl anwo, pwèl 
            anba, koko an mitan? Zyé. (M., T.)
 | 
         
          | 843. | Ki pwenti a men a on moun?12345. (Gwd.)
 | 
         
          | 844. | Kat pyé monté 
              sou kat pyé pou pwan dé pyé dan twa pyé?Yon chyen kat pyé monté sou yon tab kat pyé 
              pou pwan yon poul dé pyé adan yon chodyè twa 
              pyé. (H.)
 | 
         
          | 845. | M-renmen pyé-m 
              mouyé nan dlo?Diri. (H.)
 | 
         
          | 846. | I ni yon pyébwa, 
              lè ni fèy i pa ni rasin ; lè ni rasin, i pa 
              ni fèy?Batiman. (T., Dom.)
 Mwen éna en zarb, kan li éna fèy, 
              li napa rasin ; kan li éna rasin, li napa ena fèy?
 Navir. (Ma.)
 Mon annan mon pyé dibwa: kan i annan fey, i napa 
              rasin?
 En kannòt : kan i annan son lavwal, i napa lank. (Sey.)
 Ler mon annan rasin, mon napa fèy ; ler mon annan fey, 
              mon napa rasin?
 Ler en kannot in mouye, lavwal in desann ; ler in ise, lank in 
              leve. (Sey.)
 | 
         
          | 847. | Mwen pa an pyébwa, mwen 
              ni fèy é fèy mwen ka fè lézòm 
              palé?An liv. (M.)
 | 
         
          | 848. | Ni dé pyébwa ou 
              senten touvé menm si'w rantré adan nenpòt ki 
              simityè?Kò o sòl. (Koosòl).
 Zoranjé (zo ranjé). (Gwd.)
 | 
         
          | 849. | En gran pyé d'bwa i sarz 
            riyenk la nuit? Lo syel. (R.)
 | 
         
          | 850. | Kan mwen lé d'si 
              en pyé d'bwa, mon rob lé ver. Kan mwen lé 
              ater, mon rob i vyen nwar?Zavoka. (R.)
 | 
         
          | 851. | Lekel pye dibwa ki port non 
              en zwazo?Bwa kato. (Sey.)
 | 
         
          | 852. | Mwen monté adan pyé 
              fwiyapen. Mwen tjuiyi an fwiyapen. I rivé atè 
              avan mwen?Koko. (M.)
 | 
         
          | 853. | Mon annan en pye mang, i annan zis 
            en sel mang. Mon annan ven grenper, senk kaser, dis pliser, trannde 
            manzer ek en gouter? Ler mon mont sa pye mang, mon servi mon dis ledwa lanmen ek mon 
            dis ledwa lipye (ven grenper) ; mon kas ek zis senk ledwa (senk kaser) 
            ; mon plis li ek zis senk ledwa (senk kaser) ; mon plis li ek mon 
            dis ledwa lanmen (dis pliser) ; mon manz li ek mon trannde ledan (trannde 
            manzer) e mon gout li ek mon lalang (en gouter). (Sey.)
 | 
         
          |  | 
         
          | R | 
         
          | 854. | Oun ramyé asou twa zilé?Chodyè. (Guy.)
 | 
         
          | 855. | Rap, tap, dizwèl?Zépon kòk. (H.)
 | 
         
          | 856. | Rat vit rot, rot tenta rat, rat 
              mi pat a rot, rot brûla pat a rat, secoua la patte, il quitte 
              rot?C'est un rat qui a vu un ròti, il a mis son patte 
              sur le ròti, le ròti a brûlé son patte, 
              il est parti et il a quitté le ròti. (M.)
 | 
         
          | 857. | Rata pasa monta kraza divès 
              sita?Rat ki monté an planchèt, i pasé i krazé 
              dis vè sis tas. (M.)
 | 
         
          | 858. | Reine dans les bois, reste dans 
              la pwison, servante dans la chanme?Lawoman. (Dom.)
 | 
         
          | 859. | Lo ren séré, bayonet 
              déryer, tout solda i antour a la kazern?Gep. (R.)
 | 
         
          | 860. | Ou ka révé ou 
              adan an pyé koko, an sèpan ka désann anlè'w, 
              an bèf ka baré'w anba, ki sa ou ka fè?Ou ka sòti nan rèv la. (M.)
 | 
         
          | 861. | So rob mo granmanman azout azoute 
              bout an bout?Letwa bardo. (Ma.)
 | 
         
          | 862. | Rob gromonmon lé toultan 
              farlangé?Fey fig. (R.)
 | 
         
          | 863. | Il faut lever la robe pour voir 
              la beauté?An mayi. (M.)
 | 
         
          | 864. | Levez ma robe pour voir si ma fesse 
              pouelle?Mi. (Dom.)
 | 
         
          | 865. | Je ne suis ni roi ni reine ; je 
              fais tembler les hommes?Rhum. (Gwd.)
 | 
         
          | 866. | Qu'est-ce qui est rond, sans fond, 
              que les dames portent et que les demoiselles désirent?Une alliance. (M.)
 | 
         
          | 867. | Mon rouz. Mon kapab anval san 
              dipen alafwa. Lekel mwan?Four. (Sey.)
 | 
         
          | 868. | Lekel ki rouz parey dife, blan 
              parey disab, ver parey zerb?Paviyon seselwa. (Sey.)
 | 
         
          | 869. | Mo rouz dan mon boner, mo nwar 
              dan mo maler?Lagren kafe. (Ma.)
 Mwen lé rouz dan mon boner, mwen lé nwar 
              dan mon maler?
 Kafé. (R.)
 | 
         
          | 870. | Rouz pikan, blan despagn, soulyé 
            verni? Letsi. (R.)
 Rouz pikan, la ser glisan, bouton verni?
 Letsi. (R.)
 | 
         
          |  | 
         
          | S | 
         
          | 871. | Sa ki ka fè sa pa ka 
              fè sa, sa ki pa ka fè sa sa fè sa?Poul ka bwè dlo : i pa ka pisé ; lapen pa ka bwè 
              dlo : i ka pisé. (Gwd.)
 | 
         
          | 872. | Mwen nana en sab i koup trwa koté? (La si mon granper, i koup trwa koté?)
 Vakwa. (R.)
 | 
         
          | 873. | Quel est le comble d'une sage-femme? C'est d'accoucher la lune ou d'accoucher sa chambre à 
            coucher. (M.)
 | 
         
          | 874. | Quel saint qui a été 
              suspendu? Ta fanm la. (M.)
 | 
         
          | 875. | Quel est le saint le plus près 
            de Jésus? Saint Barbe. (M.)
 | 
         
          | 876. | Quel est le saint le 
              plus fort?Saint Pierre. (M.)
 | 
         
          | 877. | Quel saint qui entre à l'église 
              par la tête?Saint-Cloud. (Sm.)
 | 
         
          | 878. | En bann sal, en bann prop?Later av lesyel. (Ma.)
 | 
         
          | 879. | Mon salon na tapi rouz, dodan 
              lé plen ti fotèy blan, i esui ek sifon rouz?La bous, lo dan ek la lang. (R.)
 | 
         
          | 880. | Je bois mon sang, je 
              mange ma chair et je rougis de colère?Une lampe. (M.)
 | 
         
          | 881. | An ki li ka la li ki 
            la? An kayali ka manjé adan an kannari. (M.)
 | 
         
          | 882. | Lekel ki sante me selman i pa 
              en santer?Zwazo. (Sey.)
 | 
         
          | 883. | Ni an savann ou ka razé 
              tou lé tjenz jou. Ni dé pyébwa ou pa ka touché?Dé zorèy ou. (M.)
 | 
         
          | 884. | Dé sè, yonn blan, 
              yonn nwè?Lajounen épi lannuit. (M.)
 | 
         
          | 885. | Mon mars partou dan semen, lo 
              lans, me personn pa trouv mon lepa?Fourmi. (Sey.)
 | 
         
          | 886. | Lekel sen ki anvole?Sen Maten. (Sey.)
 | 
         
          | 887. | Lekel sen ki pa zanmen bennyen?Sen Benzanmen. (Sey.)
 | 
         
          | 888. | Ki sen ki pa al legliz?Senbou. (Sey.)
 (Le "senbou est le nom d'un vêtement traditionnel 
              seychellois porté par les agriculteurs.)
 | 
         
          | 889. | Senk ka pòté kat 
              a la machin tranndé?Senk dwèt ka pòté an fouchèt dan 
              bouch . (M.)
 | 
         
          | 890. | Senk pwan kat, kat fè 
              tranndé maché?Lanmen pwan fouchèt é fè dan'w maché. 
              (M.)
 | 
         
          | 891. | Senk tjenbé kat, kat 
              tjenbé yonn?Fouchèt ki tjenbé mòso manjé. (Sl.)
 | 
         
          | 892. | Sentir mon granpapa i fé 
              tour d'lil?La mèr. (R.)
 | 
         
          | 893. | Sentiron mon granper i koup 
              trwa koté?Vakwa. (R.)
 | 
         
          | 894. | Ka ki ka séparé é 
            ki ka réini an menm tan? On pon. (Gwd.)
 | 
         
          | 895. | Nou lé riyenk dé ser, 
              pou en wi pou en non, i sépar?La lev. (R.)
 | 
         
          | 896. | Kas serkey pou manz lo mor?Pistas. (R.)
 | 
         
          | 897. | Serpan marsé, 
              les so dize?Ziromon. (Ma.)
 | 
         
          | 898. | Tir lo sévé i trouv 
            lo zo ; tir lo zo i trouv la vyann ; tir la vyann i trouv lo san? Koko. (R.)
 | 
         
          | 899. | Lekel sif ki pa iz ditou?Nef. (Sey.)
 | 
         
          | 900. | Mon annan en kantité sif, 
              mon marse selman mon napa lipye?Revey. (Sey.)
 | 
         
          | 901. | Siko dan milye laplen?Lonbri. (Ma.)
 En siko dan la plenn?
 Lonbri. (R.)
 | 
         
          | 902. | Sikoup dan dilo?Lalin. (Ma.)
 Soukoup dann lo?
 La lin o plen. (R.)
 | 
         
          | 903. | Mo leve so simiz, mo trouv so 
              sive ; mo lev so sive, mo trouv so ledan ; me napa so ledan ki pour 
              manz mwa, mwa ki pour manz so ledan?En mai. (Ma.)
 Tir somiz, mi trouv sové ; tir sové, mi 
              trouv lo dan. Lo dan i manz pa mwen, amwen i manz lo dan?
 Mayi. (R.)
 | 
         
          | 904. | Labèl Sisin travèsé 
              loséan san mouyé pyé'y?An kout klòch (oben an kout kòn). (M.)
 | 
         
          | 905. | Siyen tonbé sou siyé 
              ; siyé rélé : ay siyen !Zaboka ki tonbé sou kochon. (H.)
 | 
         
          | 906. | Pli mon so, pli mon fre?Frizider. (Sey.)
 | 
         
          | 907. | Kamèm fer so, mo touzour 
            fre? Lezar. (Ma.)
 | 
         
          | 908. | Mo so, mo napa transpire ; mo 
              fre, mo transpire?Gargoulet. (Ma.)
 | 
         
          | 909. | Tout sòlda 
              mo réziman nabi ver, bone rouz?Franbwaz. (Ma.)
 | 
         
          | 910. | Mi mars dann mo somin, 
              zamé mi ropoz, zamé mi artourn déryer?La rivyer. (R.)
 | 
         
          | 911. | Brèd sonz dan dilo?Gouramyé. (Ma.)
 | 
         
          | 912. | Fidji sòsyé-gajé 
              séré nan razyé, lè i frapé sé 
              graté-jouwé?Zòti. (M.)
 | 
         
          | 913. | A ki moman on pè 
              soulyé ka pòté non a dé gran 
              ékriven fransé?Lè'y chiré (Vòltè é Bwalo). 
              (Gwd.)
 | 
         
          | 914. | Si'w ni dé pè soulyé 
              menm biten la, ka'w pé fè si ou vé sav kilès 
              ki ta on madanm, kilès ki ta on misyé?Ou ni ka santi yo. Kòm fanm la ka pisé bésé 
              alò, pè soulyé a fanm la pou santi pisa dèyè. 
              Ta nonm la ké santi pisa douvan davwa nonm ka pisé 
              doubout. (Gwd.)
 | 
         
          | 915. | Soulyé verni dann marmit?Kari brenzel. (R.)
 | 
         
          | 916. | J'ai couché cabaret sans 
              souper?G   P   . (L-s.)
 100
 | 
         
          | 917. | Mo gagn en souval, mo bo frem 
              li dan lékiri, so laké touzour door?Lafimé. (Ma.)
 | 
         
          | 918. | Lo swar mwen nana en troupo 
              mouton, granmaten mi trouv en bef la plas?Zétwal ek soley. (R.)
 | 
         
          |  | 
         
          | T | 
         
          | 919. | Si-l pa-t ta, m-tal al nan bak? Tabak. (H.)
 | 
         
          | 920. | Ki sa ou ka mété asou 
              tab, ou ka koupé'y, ou pa ka manjé'y?Kat. (M.)
 | 
         
          | 921. | Tabakyer mo granppa 
              touzour krie?Mont. (Ma.)
 | 
         
          | 922. | Quelle différence y a-t-il entre 
            l'eau du tabernacle, un jeune homme mal élevé, un cailloutis 
            et un jeune homme prêt à la communion? Elle est sacrée.
 C'est un sacré con.
 Il est concassé.
 Il est consacré. (Gwd.)
 | 
         
          | 923. | Tabilé lawèn dèyè 
              do'y?Zong. (Gr.)
 Tabilyé djab dèyè do'y?
 Zong lanmen'w. (K.)
 Tabliyé madanm dèyè do?
 Zong. (M., Sl.)
 | 
         
          | 924. | Je suis de tout petit taille, je 
              sers aux morts comme aux vivants?Une épingue. (M.)
 | 
         
          | 925. | Tala ki fè'y la, sé 
              pa li ki ka sèvi'y?Sèrtjèz. (M.)
 | 
         
          | 926. | Tan alé tan 
              vini?Latjo bèf. (Guy.)
 | 
         
          | 927. | Tanbour lor anba 
              later?Safran. (Ma.)
 | 
         
          | 928. | Tanbour lor sou la 
              tet?Safran. (R.)
 | 
         
          | 929. | Tanbour devan, paviyon deryer?Lisyen ki pe zape. (Sey.)
 Tanbour dovan, paviyon déryer?
 Lo syen i abway. (R.)
 Tanbour divan, paviyon deryer?
 Lisyen (so labous zape, so lake dibout). (Ma.)
 Tanbour devan, pavyon deryer?
 Syen ansanm son ke. (R.)
 | 
         
          | 930. | Tanbour danse dan milye so lakour?Dend. (Ma.)
 | 
         
          | 931. | Tanbour larzan anba later?Zenzanb. (Ma.)
 | 
         
          | 932. | Mwen na en tant klou, tir enn 
              dodan mi rokoné?Jak. (lo klou sé lo gous). (R.)
 | 
         
          | 933. | Pli ou tap mwan, pli mon travay?"Typewriter". (Sey.)
 | 
         
          | 934. | Lekel ki fer tapaz 
              letan i sorti, me ou pa war li?Divan. (Sey.)
 | 
         
          | 935. | Tapi laren touzour 
              ouver, zame pliye?Gran simen. (Ma.)
 | 
         
          | 936. | Tapi mo granppa plein pinez?Lesyel av zetwal. (Ma.)
 | 
         
          | 937. | Pourquoi les taureaux 
              sont toujours furieux?Parce que leurs femmes sont vaches. (M.)
 | 
         
          | 938. | Ti ki gro tet, sapo ratapé?Tétar (ti gronouy). (R.)
 | 
         
          | 939. | Tikiling isi, tikiling a Lonn?Téléfòn. (Dom.)
 | 
         
          | 940. | Man ni an timanmay, tout tan 
              man pa pran'y pa kou, i pa ka obéyi?An karaf. (M.)
 | 
         
          | 941. | Timoun radi mouté chwal 
              wa?Yon foumi ki mouté yon bouyèy siwo. (H.)
 | 
         
          | 942. | An pa ni pon tit, pon valè. 
              Ni adan zòt ka kraché si mwen, ka méprizé 
              mwen. Men, kanmenm sa, pou jan an ka kraché difé, 
              ni sa an ka fè kaka si yo.Wonm. (Gwd.)
 | 
         
          | 943. | Ouvè tjè mwen 
              pou touvé trézò mwen?An grinad. (M.)
 | 
         
          | 944. | Ki sa ou ka tjenbé pa 
              léchin pou fè'y travay?An fè. (M.)
 | 
         
          | 945. | Si ou konn bout ti tonton, ba-l 
              nan tèt?Klou. (H.)
 | 
         
          | 946. | Vyé tonton mouri nan 
              kalson li?Mayi chèch. (H.)
 | 
         
          | 947. | Tou won san fon?Bag. (H.)
 Tourou san fon?
 Bag. (Ma.)
 | 
         
          | 948. | Mo touf li, li touf mwa? Ladouler. (Ma.)
 | 
         
          | 949. | Toupatou mwen pasé, 
              mwen ka wè twa twa?Twa wòch difé . (M.)
 Toupatou, twa twa?
 Twa wòch difé. (Sm.)
 | 
         
          | 950. | Mil tourou dan en tourou? Lede koud. (Ma.)
 | 
         
          | 951. | Mon travay gran, 
              mon mor pti?Labouzi. (Sey.)
 | 
         
          | 952. | Travayer msye Nikola, travayer 
              msye Zan Mari, zot bwar delo dan menm larivyer. Zot tou zot travay 
              ansanm?Tout sevron i port lo menm bar anler. (Sey.)
 | 
         
          | 953. | Travers isi, mon a travers laba, 
              nou a zwenn ansanm?Sa de bout kordon lanmores. (Sey.)
 | 
         
          | 954. | Ki diférans ki ni antrè on 
            tren é on fanm ansent? Tren la ka pasé anlè fè la.
 Fanm ansent la pasé anba fè la. (Gwd.)
 | 
         
          | 955. | Trezor dan later?Safran. (Sey.)
 | 
         
          | 956. | Tripied de l'eau, canari bois, viande 
            cuit adan ka palé? C'est un bateau qui est sur la mer avec des personnes qui parlent. 
            (M.)
 | 
         
          | 957. | Aswar mon reste dan trou, lizour 
              mon reste anpandan?Krose laport. (Sey.)
 | 
         
          | 958. | Twa twa toupatou?Twa wòch difé. (M.)
 | 
         
          | 959. | Twa é twa 
              fon konben?Dé. (M.)
 | 
         
          | 960. | San twou anlè an gran 
              twou?An kaz farin an lébiché anlè'y. (M.)
 | 
         
          | 961. | Mwen ni an twoupo bèf, 
              mwen pa sa konté li?Zétwèl. (M.)
 | 
         
          | 962. | Mon annan twra, si 
              enn pa la, lede pa travay?Twrapye. (Sey.)
 | 
         
          | 963. | Man vréyé an twoupo 
              bèf bwè, yo séché ma a?An kannari diri. (M.)
 | 
         
          |  | 
         
          | V | 
         
          | 964. | Man vréyé valé 
              pwan pen, pen rivé avan valé.Penbwa tonbé atè avan moun ki ka tjuiyi'y. (M.)
 | 
         
          | 965. | Pir van venirun vient d'un
 J'ai couché a cas navir. (M.)
 | 
         
          | 966. | Dé vann deryer montagn?Zorèy. (Ma.)
 | 
         
          | 967. | Sa ki fer i vann 
              ; sa ki aste pa servi ; sa ki servi pa konnen?Serkey. (M.)
 | 
         
          | 968. | Ouver mon vant ou a war mon 
              trezor?Grenad. (Sey.)
 Koup mo vant, ou a gagn mo trézor?
 En grenad. (Ma.)
 | 
         
          | 969. | Mon dan vant mon 
              manman. Mwan mon koze, mon manman pa kapab koze?En dimoun dan lakaz. (Sey.)
 | 
         
          | 970. | Ki bagay ki ka manjé 
              asou vant, ki ka kaka anlè do?An rabo (oben an varlòp, an galè). (M.)
 | 
         
          | 971. | Il faudra ouvè ma vant pou 
              touvé ma boyo?Jiwomon. (M.)
 | 
         
          | 972. | Ventre contre ventre, un petit bout 
              dans la fente, ça fait du bien au ventre?La mère qui allaite son enfant. (M.)
 | 
         
          | 973. | Je viens sans qu'on y pense, celui 
              qui vient après moi, fait plus de bruit que moi?L'éclair et puis un coup de tonnerre. (M.)
 | 
         
          | 974. | Si zòt vini, zòt 
              napa va vini, me si zòt napa vini, zòt va vini?Doumoun plant piti pwa (li per pizon vin manzé). (Ma.)
 | 
         
          | 975. | Lekel ki kapab pas atraver en vit 
              san kas li?Lalimyer. (Sey.)
 | 
         
          | 976. | Sa ki ka pasé épi vivan 
              pou ay pran vivan pou fè viv vivan?An kanno. (M.)
 | 
         
          | 977. | Vivan napa koze, 
              mor koze?Barvad. (Ma.)
 | 
         
          | 978. | Vivan i koz pa, lé mor 
              i koz?Zanbrovat. (R.)
 | 
         
          | 979. | Lé vivan ka pòté 
              mor?Krobo. (Lò oun bèf mouri, krobo ka pòté 
              li). (Guy.)
 | 
         
          | 980. | Quand j'étais vivant, j'ai 
              fait les vivants, maintenant je traverse la vie avec des vivants 
              pour aller prendre des vivants pour faire vivre les vivants?An bwa (oben an bato). (M.)
 | 
         
          | 981. | Ki sa ki en voler i pran dernyen?I pran lakours. (Sey.)
 | 
         
          | 982. | Ler mo ankoler, mo vomi dife?Kanon. (Ma.)
 | 
         
          | 983. | Je t'ai vu où jamais tu ne 
              fus, où jamais tu ne seras, où tu ne peux pas être?Un miroir. (M.)
 | 
         
          | 984. | Sa ki ti vwar li, napa li ki 
              ti pran li ; sa ki ti pran li, napa li ki ti manz li ; sa ki ti 
              manz li, napa li ki ti gagn bate ; sa ki ti gagne bate, napa li 
              ki ti kriye ; sa ki ti kriye, napa li ki ti plore?Ptit nwar fèk koken mang (so lizye ki te vwar, napa so 
              lizye ki te pran ; so lamen ki te pran, napa so lamen ki te manze 
              ; so labous ki te manze, napa so labous ki te gagn bate ; so leren 
              ki te gagn bate, napa so leren ki te kriye ; so labous ki te kriye, 
              napa so labous ki te plere. (Ma.)
 | 
         
          | 985. | Toultan li manz la vyann, mé 
              zamé li lé gra?Lo dan. (R.)
 | 
         
          | 986. | Vyann nan vyann?Zozo nan koko. (H.)
 | 
         
          | 987. | Mwen pa vyann, mwen pa zo, men 
              métyé-m sé transpòté kò 
              moun?Sèkèy. (H.)
 | 
         
          | 988. | Sa ki ka fè twoté lé 
              vyé? Baton yo. (M.)
 | 
         
          | 989. | Bon vyé fanm, tout lannuit, 
              tout lajouné, i ka babiyé?Lanmè (oben larivyè). (Sl.)
 | 
         
          | 990. | Vyé fanm ka kaka blan?Bouji. (L-s.)
 | 
         
          |  | 
         
          | W | 
         
          | 991. | An pa ni wa ni rèn, an ka 
            pòté on kouwòn? Grinad. (Gwd.)
 | 
         
          | 992. | Man pa ni wa ni rèn, man 
            ka pòté lakouwòn kòm wa? Kòk. (M.)
 | 
         
          | 993. | Man pa ni wa ni rèn, 
              lè yo bizwen mwen, yo ka liché dèyè 
              mwen?An tenm. (M.)
 | 
         
          | 994. | On wa ki rivé 
              nan on pò, sa ki kapitèn nan?Sa. (H.)
 | 
         
          | 995. | Lekel ki fer nou war sa ki li 
              i pa war?Laglas ou linet. (Sey.)
 | 
         
          | 996. | Sa ki pli wo ki 
              Bondyé?Sé pwen asou "i". (M.)
 | 
         
          | 997. | Fòk lévé wòb 
              mwen pou wè boté mwen?Mayi. (M.)
 | 
         
          | 998. | An ni on wòch, 
              adan wòch la ni 9 tou. Chak tou la ni 9 manman rat. Chak 
              manman rat ni 9 pitit. Konmen rat ni an wòch la?810 rat. (Gwd.)
 | 
         
          | 999. | Ti wou dèyè 
              mòn?Zorèy ou. (H.)
 | 
         
          | 1000. | Li-wouj di la-nwè : "Tjenbé 
            fò, si bouden'w krévé, mwen mò?" Difé épi chodyè. (M.)
 | 
         
          | 1001. | Wouj ka chofé nwè, 
              nwè ka chofé blan apré, tout moun ka manjé 
              a gran bouché?Farin manyòk. (M.)
 | 
         
          | 1002. | Ti wouj kanpé?Krich. (H.)
 | 
         
          | 1003. | Wowo, baba, yenyen?Un fruit sort en haut, tombe par terre, ça pourrit et 
              puis la vermine mis là dedans. (M.)
 | 
         
          |  | 
         
          | Y | 
         
          | 1004. | Mwen alé fouyé yanm, 
              mwen pòté twou a alé, mwen kité yanm 
              la atè?Chik. (M.)
 | 
         
          | 1005. | Tout yich mwen sòsyé?Piman. (M.)
 | 
         
          |  | 
         
          | Z | 
         
          | 1006. | Tout zanfan manman mwen sé 
              anbwoulé?Pwa sèk. (M.)
 | 
         
          | 1007. | En zanfan an nésan li 
              mont son pwen son papa?Fouzer. (R.)
 | 
         
          | 1008. | Sa zanndoli ka pòté?Fokòl. (M.)
 | 
         
          | 1009. | Dé zasyèt plat 
              kolé?Dé fanm zanmi (oben Zanmiyèz). (M.)
 | 
         
          | 1010. | Mon bann zasyèt anler bifé, 
            i tonm ater zamé i kas pa? Fey si pyé d'bwa. (R.)
 | 
         
          | 1011. | Ekri mwen zatrap rat an kat 
              lèt?Chat. (M.)
 | 
         
          | 1012. | Avè on zépeng 
              ou mèt on nonm déhò à kaz a-y?Bougo ou ka tiré zékal a-y. (M-g.)
 | 
         
          | 1013. | Zépeng lò lévé 
            Wa nan chato? Yon pis ki mòdé'w. (H.)
 | 
         
          | 1014. | On zékal zé asi 
              on pil fimyé?On nèg anba on kas. (M-g.)
 | 
         
          | 1015. | La zenn-fi lé an blé, 
            la sentir lé an blan? La mèr. (R.)
 | 
         
          | 1016. | Mo zet li anler, li tonm anba ; 
            mo zet li anba, li mont anler? Boul lastik. (Ma.)
 | 
         
          | 1017. | Zig zag anwo, zig zag anba, grenn 
            an mitan. Kokozyé'w. (M.)
 | 
         
          | 1018. | Lekel zil ki port non en demwazel? Sent Ann. (Sey.)
 | 
         
          | 1019. | Nonm mwan en zil ki port non de 
            demwazel? Il Mari-Lwiz. (Sey.)
 | 
         
          | 1020. | Man alé fouyé an ziyanm, 
            man monté épi twou yanm lan, man kité yanm lan? Kaka. (M.)
 | 
         
          | 1021. | La'w ka touvé plis zo ranjé? An simityè. (M.)
 | 
         
          | 1022. | Adan sé sign a zodyak la, 
            konbyen sign ki pa vyèrj? 11 davwa adan sé sign la, sé yenki vyèrj la 
            ki vyèrj. (Gwd.)
 | 
         
          | 1023. | Lekel ki ankor pli zoli ki en roz 
            rouz? De roz rouz. (Sey.)
 | 
         
          | 1024. | Mon annan mon bann zonm ki travay 
            avèk en sel pyos? Bannann ek zot rezim. (Sey.)
 | 
         
          | 1025. | Gran zorey, pti lizye, lapo verni? Soursouri. (Ma.)
 | 
         
          | 1026. | Nou'n ne menm zour dan menm famiy, 
            me nou pa menm grander? Ledwa. (Sey.)
 | 
         
          | 1027. | Mwen lé né venndé 
            zour apré mon nésans? Ti poul. (R.)
 | 
         
          | 1028. | Mo zozo ena nek en lizye, e so lizye 
            dan so lake? Pwelon. (Ma.)
 | 
         
          | 1029. | Mon pa en zwazo, selman mon pe anvole 
            zanmen arete? Divan. (Sey.)
 | 
         
          | 1030. | Lekel zwazo ki form non en bon kapitenn? Marten : kaptenn Marten. (Sey.)
 | 
         
          | 1031. | An zwazo ki ka ponn an zé 
            nwè? Koton blan ki ni grenn nwè. (M.)
 | 
         
          | 1032. | Ti zwazo volé, trip li pandyé? Fil a égwi. (H.)
 | 
         
          |  | 
         
          |  | 
         
          | LEXIQUEAAkatya (M.) : accacia.
 Anlè (M.) : sur.
 Asou (M.) : sur ; au-dessus de.
 BBab (Gwd.) : dispute, querelle.
 Badamyé (R.) : arbre au bois rouge servant à la construction.
 Bagay (M.) : chose ; affaire.
 Bay (Sl.) : baquet.
 Biten (Gwd.) : chose ; affaire.
 Blokoto (Gwd.) : bruit sec.
 Bourle (Ma.) : brûler.
 Bous (Sey.) : boucher.
 Brenzel (R.) : aubergine.
 Bwapen (Sl.) : fruit-à-pain.
 Bwòdè (H.) : élégant.
 CH
 Chèy (H.) : chaise.
 DDile (Sey.) : lait.
 Difé (M., Gwd., Gy., H.) : feu.
 Digo (H.) : indigo.
 Djèb (T.) : guêpe.
 Dimoun (Sey.) : personne.
 Dipen (Guy./Sey.) : pain.
 Divan (Sey.) : vent.
 Dizef (Sey.) : uf.
 Dra mortir (R.) : drap mortuaire.
 F
 Fanm zanmi (M.) : lesbienne.
 Farlangé (R.) : déchirer, lacérer.
 Fig (M.) : banane-dessert.
 Fondé (M.) : entrer/pénétrer.
 Fou (T., M.) : four.
 Fouyé difé (H.) : foyer.
 G
 Ganny (Sey.) : avoir
 Genmbo (Gwd.) : chauve-souris fructivore et donc comestible pour 
              l'homme contrairement à la sòlsouri (chauve-souris 
              omnivore) qui ne l'est pas.
 Get (Sey.) : regarder.
 Glo (Sl.) : eau.
 Glou (T.) : clou.
 Gojèt (Sl.) : coup porté à la gorge.
 Gola (H.) : pas de sens particulier.
 Goui (Ma.) : aiguille.
 Gri (Ma.) : gril.
 Griyé (Sl.) : sourire.
 JJé (K., H.) : il.
 Jomou (Sl.) : giraumon.
 KKal (H.) : écaille.
 Kalé (H.) : éplucher.
 Kalen (M.) : nasse servant à pêcher en rivière.
 Kales (Ma.) : calèche.
 Kannon (Guy.) : canot.
 Kato (Sey.) : perroquet.
 Kay (M.) : maison.
 Kòb (Gwd.) : centime.
 Koko (H.) : vagin.
 Kokoyé (H.) : noix de coco.
 Kòs (M.) : gousse.
 Koulèv mannyòk (Guy.) : instrument en vannerie servant 
              à presser le manioc.
 Koulou (Ma.) : clou.
 Kouroupa (Ma.) : colimaçon.
 Krir (Ma.) : écrire.
 LLabous (Ma.) : bouche.
 Lagel lisyen (Sey.) : viande de cochon salé.
 Lagrenn (Sey.) : pépin.
 Lam (H.) : fruit-à-pain.
 Lantiray (H.) : clòture.
 Laponp (Ma.) : fontaine.
 Lasanm (Ma.) : chambre.
 Lawad (Sl.) : rade.
 Lawoman (Dom.) : aroman (arbuste avec lequel on tresse des paniers.
 Laz (Sey.) : âge.
 Lé : 1. (R.) lait.
 2. (R.) être.
 3. (M., Sl.) vouloir.
 Lébiché (M.) : instrument servent à tamiser 
              la farine de manioc.
 Lekor (Sey.) : corps.
 Liwa (M.) : roi.
 Lizour (Sey.) : jour.
 Lonb (Ma.) : ombre.
 Lonn (T., Gr.) : Londres.
 MMantèg (H.) : saindoux.
 Masé (Sl.) : ramasser.
 Masòk (H.) : variété de bananes.
 Mi (T.) : maïs.
 Moung (R.) : donner une volée.
 Mous (Sey.) : mouche.
 Mous jòn (Ma.) : guêpe.
 Mouté (K.) : monter.
 OOu (M., Gwd., H.) : tu ; te ; toi.
 N
 Nana (R.) : avoir.
 Nek (Ma.) seulement, rien que.
 Nene (Ma.) : nez.
 PParyaka (Ma.) : mouchoir à carreaux.
 Pawisòl (K.) : parasol.
 Penbwa (M.) : fruit-à-pain.
 Plis : 1. (R.) éplucher.
 2. (Antilles-Guyane) plus.
 Poupou (H.) : caca.
 Pous (Ma.) : chasser.
 Prélen (M.) :
 RRikrak (H.) : liseré.
 SSante (Sey.) : chanter.
 Sapo (Sey.) : chapeau.
 Sasé (Guy.) : chercher.
 Sat (Ma.) : chat.
 Senm (Sey.) : semer.
 Seve (Sey.) : cheveu.
 Sézi (R.) : sorte de natte.
 Sif (Sey.) : chiffre.
 Siko (Ma.) : chicot.
 So (Sey.) : chaud.
 Somen (R.) : chemin.
 TTabilé (Gr.) : tablier.
 Tant (R.) : sorte de panier.
 Taye (Sey.) : chasser, faire s'enfuir.
 Tini (Gwd., T. ) : avoir.
 Tjengon (Gwd.) : bisbille, querelle.
 Tjouyé (Gwd.) : cueillir.
 Tort (Ma.) : tordu.
 Tou dèyè (H.) : anus.
 Tourou (Ma.) : trou.
 Touyè (Sl.) : cuiller.
 VVakwa (R.) : arbre dont les feuilles tressées servent à 
              confectionner des sacs.
 Van (H.) : pet.
 Vas (Ma., R.) : vache.
 Viwé (T.) : retourner.
 Volé (H.) : sauter.
 Vwati (Gwd.) : voiture.
 WWar (Sey.) : voir.
 Wèd (Dom.) : dur.
 Wèy (Guy.) : il.
 Wi (Sl.) : oui.
 Wivé (Gr.) : arriver.
 Wòch difé (M.) : pierre posée à même 
              le sol servant de foyer pour cuire les repas (on en plaçait 
              en général trois).
 Wòl (M.) : roll.
 YYev (Ma.) : lièvre.
 ZZanblon (Ma., R.) : fruit comestible de forme oblongue et de couleur 
              noir violacé.
 Zanbrovat (R.) : ambrovate (variété de graines comestibles).
 Zanmiyèz (M.) : lesbienne.
 Zat (R.) : anone (pomme-cannelle).
 Zenn (Sey.) : jeune.
 Zergne (Ma.) : araignée.
 Zoli (Sey.) : joli.
 Zourit (Ma., Sey., R.) : poulpe.
 Zozo (Ma.) : oiseau.
 Zozo (H.) : pénis.
 | 
         
          |  | 
         
          | BIBLIOGRAPHIEARMAND, Alain, 1987, - Dictionnaire Kréol rénioné/Français, 
            Océan Editions, Saint-André (La Réunion), 399 
            p.BAKER, Philip et HOOKOOMSING, Vinesh Y., 1987 - Diksyoner Kreol 
              morisyen-Dictionnary of Mauritian Creole-Dictionnaire du Créole 
              mauricien, L'Harmattan, 365 p. BENTOLILA, Alain (sous la direction de), 1976 - Ti Diksyonnè 
              Kréyòl-Fransé-Dictionnaire élémentaire 
              créole haïtien-français, Editions CaraÏbes, 
              Port-au-Prince (Haïti).  D'OFFAY, Danielle et LIONNET, Guy, 1982 - Diksyonner kreol-franse/Dictionnaire 
              créole seychellois-français, Helmut Buske Verlag Hamburg, 
              422 p. |